aktuellt

onsdag 28 december 2011

farväl

sista mopptaget och fönsterputsningen för min del är gjord på Norra Vägen 31.
Vemodigt och sorgesamt, men ett avslut innebär ju också början på något nytt.
I tre år har goda vännen och jag delat lokaler, erfarenheter, insikter och tid.
Tacksamhet och glädje över detta.
Nu inleder vi en annan relation; Nya roller, nya situationer.
jag ser med nyfikenhet och tillit fram emot det nya.

lördag 17 december 2011

snart är det jul igen...

Gårdagen bjöd på blandade känslor, blandade händelser, blandade insikter; på gott och ont...

Vid juletid är förväntningar stora på frid och ro, glädje och gemenskap.
Gott.

När förväntningar, hopp och längtan resulterar i krav och måsten kan det kännas som om dikeskörningar är mera regel än undantag...

Den här dagen bestämmer jag mig för att ha det gott, välja det som gör mig gott, byta ut tankar som tär mot tankar som bär...

Idag börjar jag och min fina "rumskompis" utflyttningen från lokalen vi delat i tre år. Huset vi hyrt i ska bli hotell.

onsdag 14 december 2011

årsdag

Idag för ett år sedan tog vi farväl av våran fina hund Molly.
Vemodet rullar in, minns, gläds och sörjer..
Saknaden känns ibland mer, ibland mindre.
Gick in på förra årets sidor i bloggen, bilder och texter som berörde på nytt.

måndag 12 december 2011

Var och en sin egen lyckas smed...

Reflekterar över det gamla talesättet: Var och en sin egen lyckas smed.

Idag tänker jag att uttrycket att jag är min egen "lyckas" smed handlar om att smida mina egna förutsättningar för mitt eget välbefinnande.

Jag styr över mitt liv, mina tankar, mina känslor.
Jag väljer om jag blir irriterad, orolig, ledsen, glad, o.s.v.
Betyder inte att jag stänger av känslor. Betyder att jag väljer hur jag förhåller mig till händelser.
Ju mer jag tänker att allt är precis så som det ska vara även om det inte alltid är precis så som jag VILL att det ska vara, desto lugnare, mer tillfreds och kanske till och med "lyckligare" känner jag mig...

Ur en gammal källa hämtas uråldrig men fortfarande kristallklar visdom:

Jag har ansvar för mina handlingar.
Jag kan inte styra resultatet av dessa,
men jag har ansvar för hur jag förhåller mig till resultatet.

(Fri översättning från Baghadava Gita)

söndag 11 december 2011

tredje advent

Nu lackar det så det stänker!

Storm igår, syster min stod på torget med finfina lammskinn, som nästan blåste bort...
Julmarknader på många ställen förutom torget;
på en av dem hittade maken och jag en alldeles förnämlig handgjord stol/pall precis lagom för mig att använda i köket, när jag, kort i rocken som jag är, inte når upp till de översta hyllorna i skåpen.
Pallen som är gjord i rönn har svarvade ben, den är låg och har en smal bräda som är hög; för mig att hålla i när jag kliver upp eller ner...

Nobelprisutdelningen med Tomas Tranströmer som litteraturpristagare rörde mig till tårar.
Banketten med superfungerande logistik, härlig underhållning, vackra blomsteruppsättningar och inspirerande mat föranledde Nobelmiddag även i Furet;
igår med smarrig räkstuvning och finfina ostar,
idag med gräddkokt riven kålrot, mascarponestuvad vitkål med timjan och älggryta.

6 kilo grönkål har kokts och malts under dagen, ligger nu i frysen i väntan på julens långkålsgrytor. Lilla mamma får en påse också...

När solen äntligen visade sig en stund passade maken och jag på att ta en promenad genom skogen förbi sjön.
Dofterna, skuttandet mellan vattenpölarna, förnöjsamma samtal med mannen i mitt liv, soldiset över sjön, skogens stillhet ger mig lisa för själen...

fredag 9 december 2011

gratis potatis

När sorgen är som störst är glädjen som närmast..
Det lilla, det enkla, det fina, det själfulla blir starkare och tydligare...

Dofter av torkande apelsinskivor i ugnen, varm glögg och pepparkakor med grönmögelost blandas med sprakande brasa, vissheten om goda vänners närvaro och hoppet om att nära och kära lever ett gott liv...

lördag 3 december 2011

upptäcktsfärd

När jag var barn drömde jag om att bli en upptäcktsresande så som t. ex dr Livingstone, Sven Hedin, polarfararna,Gulliver,Sven Gillsäter.
För mig är det fortfarande så att livet, världen och människorna är oerhört spännande och lockar till utforskande.
Min upptäcktsresa är inte så geografisk som de äventyrares jag läste om som barn...
Den rör sig mera över tid, inåt, nära och djupt...


Gårdagen bjöd på fenomenala upptäckter och erövringar; fast jag inte åkte längre än till Göteborg!
Jag önskar er en spännande upptäcktsfärd i dag allesammans!

tisdag 29 november 2011

kurera mera

I mina öron ringer det, huvet är som en blyboll. Så har det varit från och till ett tag. Jag stickar och lyssnar på ljudböcker...
Novembermörkret tär ofta hårt på både hälsa och humör för min del.
Stickning är en lisa för själen, yogaövningar för kroppen och när sen en alldeles nylånad, nyutgiven ljudbok snurrar och ny soffa väntar om hörnet blir anden något upplyftad!

Så blev jag så nöjd med sjalen som lilla mamma ska få i julklapp. Stickad på enklaste vis i finaste ekologiska ullgarnet Lappland. Nästan fyra hekto har jag gjort av med; tung och varm och gohällig.

söndag 27 november 2011

Mitt i stormen

Idag ska yngsta brorsbarnet firas på sin 7-årsdag.
Jag har fått den stora äran att ordna present och kort från hennes Farmor och fastrar.


lördag 26 november 2011

advent

Stormen Berit är i vardande och jag läser om SD:s senaste påfund att dela in Sveriges befolkning i tre olika grupper avseende graden av "svenskhet".
Tänker med förhoppning på alla de unga, kloka människor jag känner till som arbetar FÖR demokrati, FÖR solidaritet, FÖR mångfald, FÖR medkännande, FÖR samarbete, FÖR det godas spridande i samhället, FÖR mångkultur o.s.v.

Fylls av hopp och sätter mig med maken och kaffehurran vid fina adventsköksbordet med utsikt över fågelbordens mångfald och kvittrande, livfulla aktiviteter.

Med önskan om en glad och härlig advent till er alla!



lördag 19 november 2011

blommefröjd





I mina fönster blommar och växer det nu i novembermörkret...
Gott för mig, med stickning i soffhörnan; kurerar öron och halsont.

torsdag 17 november 2011

mellanrum

Plockar och sorterar, flyttar upp från källaren och ner till källaren.
Kastar, eldar, gör mig av med.

Efter helgen när jag och mina härliga kurskamrater blev diplomerade symbolterapeuter befinner jag mig i det nyttiga men svåra mellanrum som infinner sig när någonting är färdigt och det som ska bli ännu inte startat.

För mig är det svårt att vila i detta mellanrum, jag vill vidare direkt, helst redan innan jag är färdig...
Med åren har jag lärt mig att jag behöver mellanrummet.
För eftertanke,för vila, för uppladdning.

För övrigt har barnen och lilla mamma samt liten brorsdotter ätit kalkonmiddag i vårat kök en söndagseftermiddag, många skratt och fina berättelser...
Hönan Frihet studsar omkring och försöker stjäla katten Theus kattmat varje morgon även om det syns att hon fryser om fötterna när hon går på det frostnupna gräset...
Tuppen Tornado gal triumferande om morgonen men inte så tidigt längre, han väntar tills klockan slagit sju! Kuckeliku!
Maken har hängt upp och ställt ut alla fågelmatarhus och -anordningar och domherren har synts i trädtopparna...

När sjukdom och andra fula trynen visar sig går jag in i meditationer, musik, yoga samt litteratur och tänker att livet är.

November är en härlig månad för mellanrumsaktiviteter!

torsdag 3 november 2011

storm och stillhet

En gång i veckan träffar jag de allra finaste vänner...
Vi talar om viktiga ting
vi skrattar
vi gråter
vi tramsar
vi är seriöst allvarliga
dryftar de djupaste
mest angelägna spörsmål

Så dyker minnesfragment upp
mormor med den bestämda, klara blicken
alltid i farten
vacker som en dag
svala lena händer
påhittig som få

Tranströmerboken kom per post igår!
Tack!

måndag 31 oktober 2011

snart...

Skriver, går igenom gammalt material, tänker, känner vemod och glädje i allsköns blandning.
Så MYCKET vi gjort under utbildningen!
Vilken resa jag gjort under dessa två år!

Idag har jag varit hos fantastiska Emma Öberg på Dagsås Yoga Mangalam och fått en behandling som gjorde att energinivån låg på topp hela resterande dagen.
Blir lite synd om min käre livskamrat.
Fast vi levt ihop i 30 år nästan på dagen är det inte självklart att våra dagar tillsammans flyter friktionsfritt. Olika energinivåer är ett exempel på sånt som orsakar lite gnissel i relationsmaskineriet...

Jag är tacksam och imponerad över det goa samarbete jag och mina kurskamrater får till nu inför sluthelgen på utbildningen.
Hoppas att vi kommer att kunna träffas och måla, drömma, berätta, skratta, gråta och tala om djupa, viktiga spörsmål även efter utbildningens slut...

onsdag 26 oktober 2011

äggande

Numera är hönsflocken utökad med 11 nya höns. Blandade färger, olika storlekar, säkert en del blandraser...

De har funnit sig väl tillrätta och lille Gullefjun ( den gula lilla tuppen ) ser fullständigt utmattad ut...

Redan nu värps det olikfärgade ägg lite varstans i hönsgård och hönshus.
De som är ljusgröna tycker jag är gulligast!


lördag 22 oktober 2011

hönseri

Imorgon ska jag hämta hem fler höns till min hönsgård.
Dvärghöns som värper ägg i olika färger. Ska bli spännande att se hur det går att släppa ihop dem med mina Blommehöns. De är numera 4 till antalet och dessutom en tupp. Förutom dessa en liten gul tupp av dvärgras. Han blir säkert lycklig över att få en egen flock.
Häromdagen städade maken och jag i hönshuset. Rent spån las in på golvet, ny halm i redena och sopat och fejat i tak och på väggar.
Tror ni hönsen gillade detta? Icke sa Nicke... När kvällen kom och vi var färdiga med städningen hade deras tid för att hoppa upp på pinnen och sova passerats. Alltså ville de inte ens gå in från hönsgården!
Jag lockade med havre och sedvanliga lockrop..
Nejdå, nejdå.
Jag lockade igen, tände lampan, mera havre, repris på reprisen....
Så småningom blev det nog för kallt om de små fötterna, för när jag gett upp, gått in och fikat och kom ut igen satt de snällt på sina pinnar...

lördag 15 oktober 2011

Förra helgens processande i utbildningen lever fortfarande sitt eget liv i mitt undermedvetna.
Denna utbildning som snart går mot sitt slut...
Efter allhelgonahelgen är jag diplomerad symbolterapeut.
Känns så spännande och inspirerande att i min ålder byta yrke.
Självklart ledsagas känslan av vemod och en smula separationsångest. Under dryga två år har jag och ett antal kvinnor mötts några gånger per år; målat, drömt, berättat sagor, skrivit poesi, lyssnat till myter och föreläsningar om teorier, gjort symboldramer, mediterat, njutit av nuet, stängt av oss från yttervärlden, gråtit, skrattat, delat djupa insikter, sorger och glädjeämnen.
Jag är samma Gunilla nu som då, men rikare, mera grundad i mig själv, mera balanserad, mera rofylld och möjligen en aning visare.
Efter examenshelgen går jag in i en ny fas och tar med mig allt gott jag fått med mig av kurskamrater och kursledare.
TACK!

tisdag 4 oktober 2011

lite av varje

Just nu i tillvaron är det lite av varje.
Lite för mycket av varje kanske till och med.

Badrumsrenoveringen är nästan klar, men det lilla finliret tar sin tid, trädgården bistår med hösthallon och väntar på städning och röjning. Hönsen pysslar vi om så gott det går, grannen har släppt ut sina kvigor på vår betesmark.
På torsdag far jag österut för näst sista helgen på symbolterapeututbildningen. Förbereder mig; Läser och skriver massor!

Under helgen som gick fyllde livskamraten, maken min 70 år!
Vi tog ledigt från hemmajobbet, for till Halmstad, strosade runt, shoppade finsaker till badrum och lite annat..
Avslutade med en tur till metropolen Ullared, så det blev även nya köksgardiner samt elektronikprylar som ska läsas bruksanvisningar, alltid lika spännande att se om vi förstår hur vi ska använda dem!
God middag ingick förstås i födelsedagskonceptet!

Alla våra barn och någon respektive besökte oss på söndagen, vi bar grejer, sorterade och måndagen ägnades åt upprepade turer till Återvinningscentralen i staden...

Datorer och router har levt sitt eget liv, frustrerande när inte tekniken fungerar...
Hoppas nu med benägen hjälp av mågen att kopplingen är bättre...

Lilla mamma är på gång för nya skor; eftersom hon behöver specialgjorda sådana åker vi till ortopedtekniska gång efter gång tills de passar, inte skaver och gör den nytta de ska; hålla hennes fötter balanserat stadigt på underlaget!

Dagens mantra blir: Lösningen bär jag i mitt hjärta; tänk mindre, visa mer kärlek!







onsdag 28 september 2011

följetongen...

Nu är väggar, golv, toastol, kommod och handfat på plats i badrummet. Idag har så fönster och dörrlister och dyl. fått en första strykning med ren, vit färg...
Jag överväger nu starkt att hyra in proffessionella målare när det är dags för nästa rum att renoveras!

Fy Fabian så svårt det är att få det snyggt! Jag svär och gormar, sliter mitt hår och ropar på hjälp; inte sjutton hjälper det något vidare...
Ränder och missar syns lik väl....

För övrigt tar sig nu hösten in i omgivningarna med stormsteg. De underbara vackra höstfärgerna lyser utanför mina fönster, trädgården bugar sig inför det som komma skall och jag längtar efter lugnet och friden som kan kännas i dimma och mörker...

På lördag fyller maken år, han vill som vanligt inte fira det alls, få se vart vi åker nån stans denna helg.


måndag 26 september 2011

Ute på vägen igen...

Äntligen börjar den envisa, tråkiga förkylningen ge med sig!

Visserligen är jag mör och utmattad, men orkar starta dagen som jag brukar, med meditation och enkla yogarörelser, gofrukost i lugn och ro,  lite "inre tjänst", d.v.s. läsning av litteratur som utvecklar och berikar, kanske ett dagens kort, kolla Facebook, mail och bloggar jag brukar läsa, kanske skriver jag lite någonstans i cybervärlden eller i mitt block.
När så hjärtat, sinnet och magen fått sitt brukar jag planera "görandet" för dagen.

Idag inleds höstens träffar med människor som utvecklar och berikar mitt yrkesliv.
Jag ser fram emot detta med spänning och fröjd.

Vad gäller badrumsrenoveringen börjar vi kunna skönja slutet på själva grovjobbet, igår spacklade vi lister, idag kommer hantverkare för att åtgärda det sista med matta och väggbeklädnad. kanske hinner jag måla lister en omgång idag?
Jag som trodde jag kunde använda en del av de gamla inredningsdetaljerna inser att jag nog får ge mig på den punkten, det blir till att ge bort en del till loppisar och sen förhoppningsvis hitta nåt som passar oss bättre just nu....

Hönsen värper allt sämre när dagarna blir kortare. men deras gemytliga skrockande när jag kommer ut till dem är rogivande och ger mig glädje.

 





söndag 25 september 2011

Här kommer en länk där huvudlärarna på symbolterapeut/pedagogutbildningen Symbolon Terranova beskriver utbildningen.
Jag gör mitt sista sjunde steg nu i höst. Det har varit och är en fantastisk resa där jag både gör en egen inre resa och skaffar mig verktyg för att vara medresenär till klienter och grupper i deras inre utvecklingsarbete; att bli mera av det de en gång var ämnade att vara....

lördag 24 september 2011

24 september

Just när jag tror att jag någorlunda har förstått det där med att leva i nuet, att acceptera och låta allt få vara som det är, just när jag känner att jag har flyt på det mesta och livet känns helt okej på något sätt...

DÅ! Blir jag förkyld, riktigt dunderförkyld! Eftersom jag alltid tror att jag bara blir LITE förkyld tar det några dagar innan jag inser att jag faktiskt är MYCKET förkyld...

Idag känns det i varje fall som om jag är på bättringsvägen även om det är förenat med ansträngning att gå nerför trappan och göra te. Maken lönearbetar hela natten och dagen, jag måste pyssla om mig själv...

Förstår att det hänt saker i cybervärlden medan jag hostat och snorat och nyst och fryst i min säng. Facebook är sig inte likt. Kommer att ta ett tag att vänja sig...  Kanske är jag rentav lite Facebooktrött?

Som ni alla förstår är jag lite låg och lite sorgsen rentav. Vill ju så mycket men kan inte...
Tänker att det finns en anledning till att jag blev sjuk just nu. Just när det är mycket kvar att göra i trädgården, just när jag ska försöka slutföra studierna, just när vårat badrum ska renoveras, just när idéerna om jobbutveckling strömmar till...
Så jag ska fortsätta att sitta i min soffa, dricka te, vila mig, läsa lite, titta på vackra, vemodiga filmer och njuta av mannen i mitt liv och livet...






fredag 16 september 2011

oväder

Inatt drog jag upp mitt goa duntäcke långt över öronen.
Moder Natur bjöd på den värsta (tror jag) ovädersnatt jag upplevt. Åska, blixtar, regn, kraftiga vindar och hagelskurar som höll på länge och ihållande.

När ljud som av klirrande, klingande glaspärlor trängde igenom täcket gick jag upp för att försöka lokalisera...
Hagelkorn stora som ärtor trillade in genom skorstensventilerna i "nya" badrummet!

Så småningom bedarrade ovädret och jag somnade.
I morse när maken och jag kikade på termometern visade den på två plusgrader. I gräsmattan låg en DRIVA med hagel ( obs, jag ljuger inte nu!), i ladugården en pöl med vatten som inte hittat någon annan stans att ta vägen, squashplantorna drog sin sista suck, bönorna likaså..

En alldeles strålande höstdag med sol och klart stilla väder seglar nu fram utanför mitt fönster.
Hantverkare rumsterar om i mitt badrum, kaffet har landat mjukt inombords och nu sätter jag på mig ingådda skorna, goetröjan och beger mig på höstpromenad..

onsdag 14 september 2011

renovering

ujujuj!
Jag målar tak, tredje gången ...

Väggar och golv är spacklade, imorgon kommer golvläggaren och lägger in golvmattan...
På fredag är det dags för väggmattan att sättas på plats.

Blir så imponerad över hantverksskickligheten och stresståligheten hos de hantverkare som varit här.
De är oerhört snabba i sitt arbete, talar i telefon om allt möjligt medan de arbetar ( jag hade stängt av min telefon om jag varit i deras ställe), de vet precis i vilken ordning saker och ting ska göras, de fattar beslut till synes utan att behöva fundera mer än några sekunder, de har riktiga verktyg som fungerar proffsigt,
( kanske en smula avundsjuk?),kort sagt: Yrkesskicklighet!

Mitt uppdrag; måla tak och snedtak tar tid, jag tycker fortfarande att det är flammigt, tänker att det kanske ska målas en fjärde gång? Blir irriterad över färgstänk på golvet och på mig själv: fattar ett beslut: Jag tänker INTE bli målare!
Och: vilken tur att vi är bra på så olika saker!

Nu beger jag mig strax till staden för utvecklingsarbete på ett inre plan och ikväll blir det Kravlöst Målande på Norra Vägen 31 i Varberg!
Jag leder en entusiastisk grupp i meditationer och kreativa uttryck för inre processer.
DET är min yrkesskicklighet!

Idag tar jag till vara alla möten och är tacksam över olikheter.

fredag 9 september 2011

beslutsfattande

ojojoj, så svårt det blir att fatta beslut ibland...
Maken och jag for iväg till IKEA i Kållered för att "snabbt, lätt och enkelt" inhandla ny badrumsinredning.
Vi hade ju nästan bestämt oss hemma, via internet...

Väl inramlade i det STORA möbelvaruhuset händer följande: vi promenerar förbi kvadratsmartavdelningen, soffochfåtöljavdelningen, soffbordsavdelningen, köksbordsavdelningen, köksinredningsavdelningen, sängochsovrumsinredningsavdelningen, hallinredningsavdelningen, garderobsochbyråinredningsavdelningen, kontorsocharbetsrumsinredningsavdelningen,
PUH!
Vi är riktigt ståndaktiga, provsitter bara ett par soffor, kollar några köksluckor, kikar in i något litet uppmöblerat sovrum...

sist hittar vi badrumsavdelningen.

Det visar sig förstås att den inredningsdetalj som vi NÄSTAN bestämt oss för inte alls motsvarade våra förväntningar.
Alltså behöver vi hitta nya alternativ; det finns plötsligt TVÅ som faktiskt nog kanske eventuellt kan passa BÅDE mig och maken...

Så nu är den stora frågan att fatta beslut om under helgen: Svartbrunt eller ek?

onsdag 7 september 2011

inneboende

tänk vilka fantastiska inneboende bilder, fantasier, styrkor, resurser vi bär på, alla vi människor...

När bilder formas ur vårt inre rika landskap dyker djupa, känslofyllda insikter upp.

Jag gläds åt att få vara medresenär på de inre resor som görs i grupperna jag leder.
Nöjd och trött och lite rörd över eftermiddagens arbeten knyter jag ihop den här dagens säck.

måndag 5 september 2011

just nu

är det mycket annat än datorsittande...

Squash och bönor är i stort sett färdigskördade.
Plommon och hallon mognar på löpande band. Hallonen fryser jag in som de är, plommonen kokar jag sylt och marmelad av, planerar ett litet konserveringskok också...

I dag har det kommit 35 mm regn, maken och jag har börjat riva våtrumstapeten i ett av badrummen, varit i staden och försökt välja ny sådan, inte så lätt, vill ha en ROLIG tapet i mitt badrum!
Får nog minska på kraven...

Kvällen var vikt för drömseminarium, fina deltagare, berikande möten...

Lev och låt leva...

fredag 2 september 2011

om att älska för mycket

Hittar mycket intressant, tankeväckande och djupt reflekterande på FB.
Vill dela med mig av Oftedal och Frimans artikel om "att älska för mycket".
Mer finns på deras FB-sida.

http://www.facebook.com/notes/oftedal-och-friman/mera-om-att-%C3%A4lska-f%C3%B6r-mycket/113292678771215

Med den här artikeln vill vi försöka beskriva varför vi älskar för mycket och också i nästa, ge några råd hur vi ska kunna ändra vårt sätt att älska till en sundare relationsform. Hur vi kan övergå från att älska någon så mycket att det skadar oss och gör ont, till att älska oss själva tillräckligt för att göra slut på smärtan.

Narcisitisk störning, låter kanske bekant. Vi kallar somliga ”narcissister” och menar att de har en gränslös självcentrering, med krav på omgivningen att ständigt få vara universums medelpunkt.

Innan vi förklarar vad det innebär i sammanhanget, ska vi berätta den grekiska myten om Narcissus.

”Narcissus föddes som ett obeskrivligt vackert barn. När han fyllt sexton var han så älskvärd och skön att alla omedelbart förälskade sig i honom, både män och kvinnor. Men hans unga väg kantades av hjärtlöst avvisade älskare.

Han kom till en underbar källa, så klar och ren som silver eftersom ingen fågel eller dägg- eller kräldjur någonsin rört dess yta. Inte heller något blad eller gren hade fallit däri. Han slängde sig utmattad ner vid dess grässtrand för att släcka törsten, men råkade där i spegelytan få se sitt ansikte och blev omedelbart sanslöst förälskad i sin spegelbild. I många timmar försökte han möta bilden av sig själv med kyssar och smekningar, men varje gång han skulle visa ömhet mot sin spegelbild suddades den ut. Hur skulle han kunna uthärda att inte äga spegelbilden? Sorgen kom förkrossande över honom.

En försmådd älskarinna fann honom där vid källan. Hon kunde inte förlåta. När hon drev sitt spjut genom hans bröst ekade hennes röst:

”Oh ungdom, älskad förgäves, farväl!”

Hans blod vattnade jorden och upp växte den vita narcissusblomman med sina röda kronblad. ”

Myten om Narcissus skildrar den nacisistiska störningens tragik. Narcissus blir förälskad i sin spegelbild, som bara återger det fulländade, storartade hos honom och när han försöker fånga det – försvinner bilden. Narcissus ser sin spegelbild, men det är inte han själv. Varken hans skugga eller andra sidor av honom går att se. Han bär på en förtärande längtan efter sig själv, sitt sanna jag men vattenytans bild av den vackre ynglingen upplöses när han visar griper efter den. Detta ledde till självuppgivelse, eller som myten uttrycker det – till att han förvandlas till en blomma.

Att vara narcissistiskt störd, människonarkoman, att lida av sjukdomen ”älska för mycket” är allvarligt. Den ofullständiga bilden av oss själva - som goda, vårdgivande, osjälviskt älskande medmänniskor bränner ut oss. Det som verkligt gör oss levande, det som fördjupar vår tillvaro och ger oss mening och näring för våra själar är inte bara de vackra och angenäma sidorna, utan oftast de obekväma, oanpassade känslorna som vi helst vill fly ifrån; vanmakt, skam, avund, svartsjuka, förvirring sorg. En person som liksom Narcissus bara älskar sin idealbild, kan inte i längden hysa äkta kärlek till andra och framför allt inte till sig själv, den enda människa som helt och fullt anförtrotts oss.

Om du är en person som älskar för mycket kanske du känner igen dig i nedanstående beskrivning:

Vi kommer från hem där våra känslomässiga behov inte fylldes. Den emotionella undernäringen ledde oss att på ett ställföreträdande sätt bli vårdgivare. Eftersom vi inte kunde förändra våra föräldrar till de varma kärleksfulla människor vi längtade så efter, dras vi till den välkända typen av känslomässigt otillgängliga människor som vi då igen kan försöka förändra genom vår kärlek. Nästa ingenting är för tidsödande eller för dyrt om det han ”hjälpa” den eller de personer du är bunden till. Vi är vana vid brist på kärlek i personliga relationer och är därför beredda att vänta, hoppas och försöka ännu mer att vara till lags. Vi är beredda att ta på oss mer skuld och ansvar än andra. Vår självaktning är farligt låg och innerst inne tror vi inte att vi kan vara lyckliga, om vi inte förtjänat rätten att njuta av livet. Vi har ett behov av att kontrollera våra relationer därför att vi upplevt så lite trygghet i vår barndom. Vi kamouflerar kontrollen som ”hjälpsamhet”. Genom att dras till människor med problem, situationer utanför vårt eget liv som behöver lösas, undviker vi att inrikta oss på ansvaret för oss själva.

Nästa artikel handlar om hur vi som älskar för mycket, som fastnat i ett narcissistiskt grepp kan bli friska. Erfarenheten har visat, att alla som verkligen vill – tillfrisknar. Men man måste ta vissa bestämda steg. Stegen är enkla men inte lätta. De är alla lika viktiga.

Här får du rubrikerna redan nu:

1. Låt tillfrisknandet bli viktigare än allt annat i ditt liv.

2. Sök hjälp! Se dina egna problem klart och modigt.

3. Utveckla din andliga sida.

4. Bli självisk! Lär dig att inte lockas med i spelet.

5. Sluta dirigera och kontrollera omgivningen.

6. Dela med dig till andra av vad du lärt dig.

tisdag 16 augusti 2011

Längtan

På Karpathos är det 29 grader varmt och solsken...
Jag längtar...

Jag skördar squash, bönor och tomater. Chiliplantan ger också massor...
Squash går att använda till mycket: stekt, grillad, marinerad, konserverad, fryst, inlagd, kokt, mosad, wokad...
Igår mixade jag squash som jag konserverat, men där locket inte slöt tätt, med ägg, grädde, lite fiberhusk, kanel, kardemumma, en tsk bakpulver och lite smält smör. Sen gräddade jag detta i muffinsformar.
Det blev riktigt gott!
Jag längtar efter goda bakverk nån gång då och då.
Squashen ger en lite sötsyrlig smak, kakorna blev lite platta och lite sköra, men som sagt var goda...

Alla mina fyra barn kom hem en stund ikväll. Så härligt när alla kan komma samtidigt.
För ca tio år sen var alla i våran stora, bullriga och härliga familj fortfarande hemmaboende, då kunde jag längta efter lugnet och stillheten när alla somnat. Nu längtar jag efter de tillfällen när alla samlas och stojet och stimmet,skratten och famnarna kvillrar över Furet.

tisdag 9 augusti 2011

skördetid

Skördetid; förråden fylls.
Marmelad kokas, squash torkas eller läggs i matkällaren ( håller sig där i flera månader),bönor förvälls...
Överflöd, tacksamhet...






måndag 1 augusti 2011

augustivärme

Värmen idag: 27 grader utomhus, 25 inomhus, eftermiddagsåskväder med massor av regn.
Morgondopp och eftermiddagsdopp i Grimsjön, gräset klippt, en del auktionsfynd undanplockade, lite skörd från trädgårdslandet.
Jag är nöjd och har det så fantastiskt gott just nu!

söndag 31 juli 2011

auktion

For iväg på lösöresauktion, nästan vid vägs ände; långt in i skogen, genom haglandskap, förbi sjöar och över gärdena...
Ljuvligt prunkande sommarlandskap förde mig så småningom in på en smal, smal, grusväg uppför en backe fram till en avsides belägen lite ihopfallen gård.
På lagårdsbacken uppflugen på en traktorvagn stod auktionsutroparen, på verandan satt åldrande damen och såg eländet...
"Detta är en jobbig dag" pustade hon när jag tog i hand och tackade efteråt.

Hennes konserveringsgryta med tillhörande kompletta glasburkar, två defekta järngrytor, en antik symaskin och en gammal hushållsassistent fick jag överta...

Funderar över det korta liv vi lever, med all vedermöda och glädje.
Undrar över hur hennes liv varit, ångrar att jag inte stannade en stund för längre samtal.
Gläds åt sakerna som nu putsas och skrubbas i mitt kök för användning till nytta och lyst i mitt liv...

söndag 24 juli 2011

marknadsfynd

Nu är syprojektet i hamn för denna gång!
Planerar nu för omflyttning rumsligt av sy-,pyssel-,stickovirkverksamheter i Furet. Kanske ett av rummen i källaren? När där blir röjt....

På Långås Marknad igår med yngsta dottern och maken. Vi navigerade mellan regnskurarna, träffade moster Ella som satt med Rödakorsettombolan i år. Någon broder och kusin sågs också i vimlet...
dessutom fyndade jag bla:
Tio kr styck! Idag lyssnar jag till ljuvliga Karins skönsång, gamla fina visor och så till Py Bäckmans trolska, kraftfulla, bevingade texter och musik...

Efter marknaden svängde vi in till Huvhults gård där ena av mina anfäder tog anställning och träffade en kvinna som han äktade. Han blev sedermera känd som "StarkeJohan " på Hässlåholms gård. En hästkarl utan dess like, min farfarsfar.
På Huvhults gård härskar nu tystnad och stillhet utom när självplockning av jordgubbar eller secondhandförsäljning pågår.
Jag förälskade mig i denna taklampa från femtiotalet. Igår tog jag med maken och påminde honom om att jag klippt ALLT gräs ÖVERALLT häromdagen....

Idag tänker jag kärleksfulla tankar, medkänsla och värme till alla sörjande människor i Norge....

söndag 17 juli 2011

projekt



När regnet öser ner utanför vågar jag mig på att starta syprojektet...
Har inte sytt något "riktigt" plagg på säkert tio år.
När jag var i tonåren sydde jag jämt... Mamma stod på pass på lördagen för att bistå med snabbfållning av byxor eller kjol, som sytts på en dag eller två och ofta inte var mer än NÄSTAN klart när lördagskvällen närmade sig.
Som ung sydde jag balklänning, första brudklänningen, andra giftasklänningen; i stort sett allt jag hann med... Byxor till maken, klänningar; när jag börjar minnas blir det helt enkelt MASSOR!
När barnen var små sydde jag förstås till dem, och till dockorna...
Försöker komma ihåg hur det kommer sig att jag upphörde med sömnaden..
Tror det handlar om både tidsbrist (prioriteringar, jag vet!), platsbrist och att jag liksom tappade lusten, inspirationen och tron på min skaparkraft..

Projektet som jag nu påbörjat är riktigt, riktigt roligt. Loppistyg (en gammal gardin) och loppismönster.
Symaskinen går som en oljad blixt, nålar och trådändar över hela golvet.

Fattas lite resår sen är det klart!

torsdag 14 juli 2011

första försöket

Emmie och Crille: Kolla här!
Ja, alla ni andra är förstås också välkomna att se mitt första stapplande försök till "film"....
En regnig, ledig dag i juli...

loppis

Igår var jag och maken runt till loppisar i staden.
Fynd kan man göra, fantasin sätts i spel, gott med en mellandag idag med kyliga vindar över nejden, mannen i mitt liv har just nackat ytterligare en av tupparna, jag vill helst inte vara med, senare tar jag an och lagar till....

Bilder på några fynd:

Till avdelningen sy, pyssla, plantera:




Finfina klänningen:

Dagens mantra blir: En sak i taget

onsdag 13 juli 2011

sommar

Mycket sommar; damernas nakenbad mitt i staden, goa härliga människor på besök, trädgårdsnjutning hemma i Furet, morgondopp och kvällsdopp i sjön alldeles nära oss, maken och jag, deckare att läsa, stickning som växer...

Datorn är igång korta stunder, sand och havsvatten eller odlingsjord och sjövatten gillar den inte...
Men jag!
Här kommer lite bilder, jag gläds varje dag och njuter av stunden....

Morgonyoga, kl 05.00 i Dagsås med fina dottern och systern.

Damernas bad på kvällskvisten.

Ljuvliga lavendeldoften...

Prunkande odlingen...

torsdag 23 juni 2011


Kära syster Lisbeth är här på sin semester.
När vi var barn var sommarlovet oändligt,lekarna fartfyllda och fantasieggande.
Jag var ofta Hoss Cartwright, Lisbeth ibland Ben , ibland snyggingen lille Joe.
Hästarna våra var snabba, trogna och vackra ( oljefaten hemma på gården tjänade bra som utgångspunkt för fantasin...)
Smultronen växte överallt och var stora och söta.

Idag ska Lisbeth och jag dricka kaffe i mitt kök och ha det gott med varann.

onsdag 22 juni 2011

Så var det där med prestationsängest, deadline att ha koll på, resultat att prestera...
Varje gång jag ÄR TVUNGEN att ha något klart till en viss tid inträffar stora skälvan.
Jag VET ju att jag klarar det, jag VET att jobbet jag gjort under våren som nu ska redovisas är helt och fullt tillräckligt för MIG ( och egentligen är ju det det enda som räknas i längden!)
Jag VET att det kommer att funka med redovisningen också, fast jag inte har klart för mig i hjärnan hur jag ska göra...
Jag VET också att stora skälvan är som bortblåst när jag väl står inför "provet", som i det här fallet är en redovisning av det fördjupningsarbete jag gjort under våren.
Jag VET att då kommer kreativitet och impulser och spontana infall att styras av det som faktiskt finns med i hjärtat, inspirationen kommer ur allt arbete jag lagt ner...
Så här fungerar jag, jag VET att det är så, jag VET att allt egentligen är lugnt,
Ändå infinner sig stora skälvan så här vid inskicksdags och redovisningsdags närmande...

Så skönt att sätta ord på det och skicka ut i cyberspace för lite processande där...

Min trädgård är så fin, mest vill jag sitta under min rosenbuske och filosofera när midsommaren smyger in

söndag 19 juni 2011

Jag vill dela med mig av blomsterprakt och presenter jag fick idag. Tänk att det bara blir bättre för varje år som går!
Under flera år firade jag inte min födelsedag.
Tänk så dumt!
Det som är så himla roligt att bli firad av nära och kära!

Glass och jordgubbar, sommar och nästan sol, kameran glömdes bort en stund.
När gästerna åkt hem och mannen i mitt liv kommit tillbaks från jobb fick jag i varje fall förevigat blommor och annat.
Tack!





tisdag 14 juni 2011

Min fina svägerska MajLis och jag har för åttonde gången cyklat Tjejvättern.
Tillsammans med drygt femtusen andra kvinnor i varierande åldrar cyklar vi 10 mil.
Start i Motala, ner till Vadstena, in till Borghamn, över Omberg, vidare till Rök, upp till Skänninge och mål i Motala.
Årets lopp gick riktigt bra. Jag njöt av den vackra naturen. Östgötaslätten är vidunderligt vacker vid denna årstid. Blommande linfält, rapsfält med vallmo, blåklint och prästkragar. Dofterna är alldeles fantastiska!
Lärkorna drillar så det nästan är plågsamt att lyssna till.
Uppe på Omberg är den gamla urskogen trolsk och magisk. Stora blåklockor kantar vägen, ekarna susar lite drömskt och utsikten över Vättern är alldeles, alldeles underbar!
Den sista delen mellan Skänninge och Motala bjöd på motvind, stela ben, ömma knän och längtan efter mat och dusch.
Inget regn behövde vi avnjuta och efter loppet blev det middag på underbara lilla kvarterskrogen Hörnet i Vadstena och sen till
Eva och Bertil som tar emot oss så väl varje år; ger oss nymanglade lakan i mjuka sängar i en källare med tystnad, svalka och egen dusch!

Uppvärmning FÖRE:




Nedvarvning EFTER


torsdag 9 juni 2011

I mörkret bor ljuset

Har just sett K-special om John Lennon och Yoko Ono. Blir rörd och berörd.
Lennons texter öppna och raka, vi människor som är så lika och unika.

Dagen idag har bjudit på regn och kyla utomhus. I mig råder ro, hämtad inifrån.
För varje dalgång finns en bergstopp, i mörkret bor ljuset.

Om vi älskar vårt eget liv, älskar våra möjligheter att växa och uppleva glädje, älskar upptäckandet av vår mänskliga potential, utövar vi den högsta och ädlaste betydelsen av ordet själviskhet. Detta kräver mod, självständighet och integritet.
Vi får inre ro och kan ge och ta emot kärlek.

Idag gav jag bort en studentbukett till en dam som besitter mod, självständighet och integritet. Hon tog emot den med den värdighet och stolthet som sig bör.
Hennes glädje och strålande uppenbarelse följer mig, ger mig glädje och hopp. Tack fina människa!

torsdag 2 juni 2011

sommarmånad

Äntligen juni! Ljuvliga sommarmånad!
Värmen ligger i startgroparna, grönsaker och blommor och jag längtar, mycket.

Om en dryg vecka ska fina svägerskan och jag åka till Motala och cykla tjejvättern; tio mil i det vackra östgötska junilandskapet, tillsammans med flera tusen andra damer i varierande ålder. Ni som inte varit där: jag lovar att det är en helt fantastisk upplevelse!
Här en bild från förra årets start:

Skickar en önskan till den som bestämmer över vädret om sol och värme över Omberg med omnejd 11 juni.

För övrigt denna junidag läser jag kloka ord om hur rädsla kan förminska oss, krympa oss, hämma oss. Ju mera rädsla jag släpper in i mitt liv, ju räddare blir jag.
Att stå kvar, möta det jag är mest rädd för kräver mod. Mod får jag genom att tillåta mig att vara precis så rädd som jag är.
Genom att se på mig själv med kärlek och acceptans gör jag mig modig och stark.

lördag 28 maj 2011

Skator och annat

Hör hur skatorna tjattrar ute på kökstrappen.
De kivas om vem som ska ha förstatjing på kattmaten som blir över när katterna tröttnat på torrfoder och övergår till fågeljakt.
P-O smyger i forsythiabusken, trastar och ärlor hoppar retfullt några steg iväg så där lagom så katten inte hinner med.

Reflekterar över livet som skiftar skepnad alltemellanåt.
Roller som byts ut.
I min sfär är det just nu lugn, reflektion, sinnesro, medvetenhet, närvaro och nyfikenhet i en blandning som känns fin.
I detta nu är allt precis så som det ska vara.

För inte så längesen fanns jag i ett sammanhang med liv och rörelse, fart och fläkt, mycket och många av allt.

Ibland finner jag mig vara i den känslan; drar igång stora och små projekt, skyndar, ilar.
Landar för det mesta med fötterna ner, drar ett djupt andetag, tar ett steg tillbaks, fyller mig med kärlek.
Kärlek till det som var, kärlek till nu, kärlek till omgivningen, kärlek till mig.

Efter tuppslakten häromdagen har läget i hönsgården stabiliserats, Trädgården, människorna, djuren här på Gården Furet håller andan i stormvindar och regnskurar; inväntar värme och växt.

onsdag 18 maj 2011

hoppsan, studsan, hejsan

När jag var barn spelades en "låt" ofta på radion: "Jag är en vild och glad ballong, med lång och självlockig svans..."
Kom att tänka på den idag när grannen släppte ut tre kor på våran betesmark.
Glädjen och vildheten går inte att ta fel på....


Hoppsan, studsan, hejsan, svirr och snurr och dingeligung.... fortsatte låten.


Så småningom upptäckte de den fantastiska gröna buffén som stod uppdukad!


Nu har jag gott sällskap när jag är ute och hackar i mitt potatisland!

tisdag 17 maj 2011

svalan

Svalorna tänkte sig ett bo i våran ladugård... Dörren brukar stå öppen under dagen, jag stänger den innan jag går in för kvällen.
Igår svissjade en av svalorna alldeles förbi ena örat på mig, smet kvickt ut genom dörren innan jag stängde....
Undrar just om hon hittade nåt annat bra boställe senare under kvällen?

tisdag 10 maj 2011

10 maj i Furet

















Mitt i detta befinner jag mig idag! Vill dela med mig...
Ljus och kärlek till er alla!