När regnet öser ner utanför vågar jag mig på att starta syprojektet...
Har inte sytt något "riktigt" plagg på säkert tio år.
När jag var i tonåren sydde jag jämt... Mamma stod på pass på lördagen för att bistå med snabbfållning av byxor eller kjol, som sytts på en dag eller två och ofta inte var mer än NÄSTAN klart när lördagskvällen närmade sig.
Som ung sydde jag balklänning, första brudklänningen, andra giftasklänningen; i stort sett allt jag hann med... Byxor till maken, klänningar; när jag börjar minnas blir det helt enkelt MASSOR!
När barnen var små sydde jag förstås till dem, och till dockorna...
Försöker komma ihåg hur det kommer sig att jag upphörde med sömnaden..
Tror det handlar om både tidsbrist (prioriteringar, jag vet!), platsbrist och att jag liksom tappade lusten, inspirationen och tron på min skaparkraft..
Projektet som jag nu påbörjat är riktigt, riktigt roligt. Loppistyg (en gammal gardin) och loppismönster.
Symaskinen går som en oljad blixt, nålar och trådändar över hela golvet.
Fattas lite resår sen är det klart!
Det ser väldigt spännande ut skall bli kul att se när det är klart. vad är det för små söta figurer på det vinröda tyget ? :)
SvaraRaderahoppas att vi syns på grillfesten.
söstera di.
Jag tänker komma på grillfesten! Så kul om du kommer dit! Känns som evigheter sen vi sågs!
SvaraRaderaDu kan klicka på bilden för att få den större...
Så ser du vad det är för figurer:)(Hihi!)
Å spännande. Men vad blev det för något så här ett år efter?
SvaraRaderaDet bidde ett par byxor...
Raderasen har det inte blivit så mycket mer sytt, har mest snöat in på ull. Kardar och spinner. Men en helgkurs i mönsterkonstruktion har jag lyckats delta i under våren, så snart....:)