paradisiskt!

Idag när vi vaknade var det minus 29 grader.

Fram emot middagstid blev det något varmare och syrran och jag gav oss ut i spåret.

första gången jag bloggar med telefonen!
i bilen!
jag blir riktigt stolt över mig själv.
har varit sur på min telefon ända sen jag köpte den för nästan ett år sen!
Idag när jag sitter och åker 75 mil i bilen får jag tillfälle att tygla mitt tålaintemod och både fejsbooka och skriva i bloggen! Kul tycker jag.
Just nu har vi fem mil kvar till Vansbro. Sen ytterligare några mil kvar.
Resan startade med regn, riktig halka och inte alls roligt att köra i. Nu kan vi ana att solen finns där nånstans och det är några minusgrader.
Härligt väder alltså och ikväll får jag träffa min kära syster och svåger!

Jag tycker om långa resdagar om jag sitter någorlunda bekvämt. Det gör jag idag.
Jag hinner tänka så mycket, kan ju inte GÖRA någonting, bara sitta. titta ut, tänka, fundera, movera, slumra lite, prata med maken

Dagens mantra: just nu är allt som det ska

resfeber

Varje år i 17 år for familjen till min storasyster och hennes familj när det blev sportlov. Packningen var vissa år gigantisk.
Fyra barn, två vuxna och en hund behöver mycket för en sån resa.
Oftast hade vi folkabuss eller cheva-van att packa in i. Pulkor, skidor, vantar, mössor, overaller resegodis, reseförströelse, matsäck, dricka....
Min syster har också stor familj; vi hade så fantastiskt roligt tillsammans.
Skooteråkning med släde, korvgrillning, skidutflykter med hundar och barn till fäbodvallen, pulkaåkning,
Vinteräventyr.

I år är det jag och maken som ska åka.
Har nog aldrig varit så ostrukturerad när det gäller packning. Förstår liksom inte att det räcker med TVÅ väskor och en korg?

Skidorna har inte varit ur sitt fodral på tre år, kanske har de ruttnat? eller möglat?
Jag tänker inte öppna fodralet förrän i morgon kväll.

Semester!!!!!

drömmar

Häromnatten hade jag en sån märklig dröm.
Den rörde om i mitt inre, berörde,
har följt med mig under dagarna som varit.

I drömmarna får jag insikter och påminnelser;
endast jag själv har ansvar för hur jag hanterar det som är.
Det är gott; allt är precis så
som det ska vara.

Idag får jag nya chanser

skidåkning

Mina längdåkningsskidor har stått inlindade i sitt fodral i tre år.
Imorgon eller i övermorgon eller i överövermorgon ska jag plocka ut dem därifrån.
Jag ska prova att åka på dem också.
En dag
inte i morgon
men en av dagarna i veckan som kommer.

Min svåger har kört ett spår med sin snöskoter
Min syster och jag ska åka det spåret.
endag
inte imorgon
men en annan dag

Under dagarna i veckan som kommer ska vi dricka kaffe, njuta av samtal och samvaro, sitta på farstubron, vila, bara vara
i nuet
tillsammans
och ha det gott

Jag ska inte vara rädd, inte pressa mig, inte vara för hård mot mig, inte bryta armar eller ben
bara ha det gott

Försoning

Björn Eidsvåg och Stieg Larssons bror var några av gästerna hos Skavlan ikväll.
De talade om försoning.

Den bitterhet och smärta som följer med höga förväntningar och och brustna förhoppningar har ett enda botemedel; förlåtelse som ger försoning.
Jag lyssnade på Eva Gabrielsson en stund förra fredagen och blev sorgsen. Smärta och bitterhet låg som ett ok över henne.

Hoppet är förlåtelse, acceptans och försoning; med mig själv, med tingens ordning, med hur saker och ting blev som det blev.

Allting är precis så som det ska vara.

När jag följer med floden och gör det med glädje är allt gott.

Dagens mantra: Ge till dig själv tystnad och eftertanke

LCHF-semla

Idag blev det en ny skapelse i Furet.

LCHF-semla fick den heta.

recept till botten:

smält smör

rör i lagom mängd kokosflingor

låt stå en stund och svälla

rör i två lätt vispade ägg (eller fler om det behövs)

häll smeten i muffinsformar, ca två skedar i varje.

grädda i 200 grader ca 6-8 minuter, tills de blir lätt gyllengula.

"mandelmassa"

mal lagom mängd mandel

mosa ihop med ca 50 g smör

häll på lite vispgrådde så konsistensen blir som du vill ha den

blanda i lite vaniljpulver

lägg mandelmassa på kokosbotten och toppa med vispad grädde

Så här nöjd såg maken ut när han provsmakade:

Echinaguard, värme, vätska, vila och Min Vän Sven...
Idag mår jag mycket bättre.

Sitter vid datorn och filar på formuleringar.
Har fått ett fantastiskt erbjudande av en av mina mentorer.

För alla er som är intresserade av personlig utveckling på ett kreativt och glädjefyllt sätt:
BOKA IN
måndag 7 februari kl 19.00! i Varberg.
Mer info kommer senare.

Om en stund ska jag samla ihop mig och åka till mamma.
Idag kommer samordnaren för hemtjänsten och ska göra en genomförandeplan,
d.v.s komma överens med mamma hur biståndet hon beviljats ska se ut i praktiken.
När (ungefär) hon ska kliva upp på morgonen, träna på förmiddagen ,äta lunch, gå upp efter middagsvilan, äta kvällsmat, gå och lägga sig.
Sex besök per dag gör hemtjänsten.
Tack och lov för det!
MEN, som Tony Irving brukar säga.
Mammas liv och vardag är helt uppstyrt av hemtjänstens besök.

Och så vill jag passa på att gratulera min lillasyster som fyller år i dag: GRATTIS!

Dagens mantra: Allt jag har fått berikar mitt liv

Har idag känt mig febrig, krasslig, eländig, haft våldsam huvudvärk, känt mig alldeles alldeles ynklig och sjuk.
Som tur är har min man pysslat om mig med te, filtar, och uppmuntrande, kärleksfulla ord på vägen.

Vila, vätska, värme har jag hört ska vara bra när man mår som jag mått idag.

Nu mot kvällningen har jag orkat ta mig ner till datorn och köket.

Maken och jag har tittat på gamla bilder och försökt reda ut lite släkthistoria. Går säkert bättre en dag när mitt huvud inte känns som bomull och bly på en och samma gång.

Dagens mantra: harmoni, omtänksamhet och mod

Har idag tillbringat större delen av dagen tillsammans med min lilla mamma.
Hon fick besök av biståndshandläggaren på kommunen, jag var bisittare.
Biståndhandläggaren är en vänlig och trevlig kvinna som sköter sitt jobb och är på alerten för att försöka fånga upp de behov av bistånd min mamma har.

Min mamma är snart 83 år. Hon fick en stroke för ett par år sen som hon aldrig riktigt återhämtat sig från.
För några månader sen bröt hon lårbenet, blev opererad och fick en ny höftkula.
Hon har en envis och enträgen vilja att klara sig själv. Det gör hon i stort sett med hjälp av hemtjänsten som kommer 5-6 ggr per dag.

Det gör mig så ont att se hur hon blir tröttare och tröttare och får allt svårare att orka med samtal och till och med de enklaste göromål.
Hon har i hela sitt liv satt en ära i att veta var hon har sina saker, ordning och reda!
Nu när hon inte själv kan gå ner i källaren eller upp på vinden sörjer hon över att inte ha koll på ordningen där.

Gott att veta att hon ännu en tid är med oss och kan dela med sig av sina kloka, lite underfundiga och finurliga tankar och funderingar.

Dagens mantra: En dag i taget

glutta-mat

I min mormors vokabulär betydde gluttar barn.
Jag tror hon sitter i himlen och ler åt oss när vi låter oss luras att tro att alla tillsatser i livsmedel måste finnas där.
Mormor föddes 1905, hon levde till 1982.
Under större delen av hennes liv producerades de flesta livsmedel hon behövde hemma hos henne.
Hon tog ibland cykeln till handlaren och bytte ägg mot salt eller nåt annat hon behövde.
Jag tyckte mycket om min mormor.

levande

Jag gillar dagar som är som idag...

Morgonen bjuder på nysnö över gården och trädgården. Domherrar och entitor kalasar på solrosfröna i fågelhusen. Temperaturen är lagom, ca plus minus noll eller någon grad minus.
Grannen kommer och plogar gården lagom i tid innan maken ska köra till jobbet.
Jag äter frukost i lugn och ro med levande ljus och gott om tid att läsa tidningen.
Hönsen kacklar välkomnande och tupparna gal lite kaxigt när jag kommer ut för att fylla på vatten och mat åt dem.
Katterna stryker sig mot mina ben och jag skottar lite snö för att trappor och gångar till hus och uthus ska vara fria från snö.
Efter lunch ser jag till att huset doftar såpa och de sista resterna av julpyntet åker ner i sina kartonger.
Nystrukna, nytvättade dukar lägger jag ut.
Lite handarbete hinner jag också med innan kvällen kommer och jag kryper ner i min varma goa säng.

Jag tar tacksamt emot det som dagen bjuder....

ha det bra....

Den här dokumentären är så hoppingivande och berörande.
Jag vill så gärna dela med mig av den...
Slutorden är: " vill så gärna att alla ska ha det bra"

hundra år

Jag läser " Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann".
Jag gillar den här boken.
Berättelsen om mannen som trotsar "hemmets" stränga sköterska och ger sig ut på egna äventyr.

Om jag får leva tills jag blir hundra år har jag nu halva livet kvar, nästan.
En sån härlig tanke!
Vilka möjligheter!
Då har jag alltså fyrtiofem år kvar att förvalta på ett sätt som ger mig glädje och förnöjsamhet.

De femtiofem år (nästan) jag hittills upplevt har ju inte varit så tokiga de heller.
En sak vet jag: Många fler tårtkalas kommer jag att bjuda in till!

Dagens mantra: allt är väl

Di Leva - Vi Har Bara Varandra

längtar

Så här såg det ut vid våran sjö i början av april förra året.
Nu längtar jag efter våren.
Inte slasket och töet utan värmen, ljuset, solen, fågelkvitter, pyssel i trädgård...

Idag funderar jag över rädslor...
rädslor som begränsar, rädslor som kväver, rädslor som förminskar, rädslor som pressar.
rädslor som ger mod, rädslor som utmanar, rädslor som förnyar.

Alla är vi delar av det hela, vi hör ihop med varandra och med allt, när jag tänker så känner jag tillit och behöver inte vara rädd. Jag kan möta dagen och världen och människorna med glädje och tillit och kärlek.

Vi har bara varandra

vardag

Imorgon återgår livet till vanlig vardagslunk igen.
Tror att det är så för fler än mig.

Känns helt okej tycker jag. Lika skönt som det är med ledighet och ingatiderattpassa-lunken är det ju med vardagslunken.
Den här terminen
( ja, jag delar fortfarande in året i terminer, trots att jag inte jobbar i skolan längre )
ska jag studera på Symbolon Terranova och arbeta i min egen firma.
Måndagar och onsdagar ska jag åka hemifrån till min lokal på Norra vägen 31 i Varberg. Där har jag mottagning av enskilda och grupper för personlig utveckling.
Dessutom en drömgrupp och en Måla kravlöst-grupp.
Vill du läsa mer om min verksamhet tittar du in på någon av mina hemsidor: www.edding.nu eller www.furet.se

Under våren ska jag göra ett fördjupningsarbete inför diplomeringen till symbolterapeut.
Känns oerhört spännande.
Jag avslöjar inte ännu vad jag tänker fördjupa mig i, men helt klart kommer jag att få användning av fördjupningen i min verksamhet.

Dagens mantra: följsamhet

hönsen

Häromdagen städade vi i hönshuset.

Mina skånska blommehöns och tuppar gillar havre och grönsaker.

Jag försökte övertala dem om att det inte alls är farligt att gå ut, även om marken är täckt med snö, lockade och pockade med havre, morotsskal och lockrop....

De ville inte alls...

Jag väntar på våren, då hoppas jag att de börjar värpa så vi kan plocka in färska fina ägg varje morgon.

Maken och jag äter MÅNGA ägg varje vecka sen vi började med LCHF-kosten. Vi mår så bra av denna kost som innebär att vi äter mat som innehåller lite kolhydrater men mycket fett.

Igår lagade jag rotmos på en liten kålrot och en morot som jag kokte i smör och grädde, kryddade med timjan, svartpeppar och lite salt. Till detta mos åt vi en kokt fläsklägg från en gris som vuxit upp under goda förhållanden och slaktats på ett vettigt sätt.

giftas

Är lite omtumlad, mycket rörd och oerhört glad.

Vår äldsta dotter och hennes man har gift sig. Lite i smyg, nästan ingen som visste, bara för sig själva.

Så som jag och mannen i mitt liv också gjorde.

Önskar allt gott till dessa ungdomar som så modigt och självständigt beslutat sig för att inte följa trenden utan sina egna hjärtan.

Kan det vara så att giftermål är den första stora övergångsriten i livet?

Står för att gå in i ny lojalitet, ny familj, vuxenlivet "på riktigt"...

För mig som mamma känns det vemodigt och alldeles alldeles underbart.

MIN fina dotter som funnit en FIN man att dela ljuvt och lett med har bestämt sig för att nu vara gift fru...

Till Herr och Fru Edding ett rungande fyrfaldigt leve!

HURRA HURRA HURRA HURRA

kallbad

-1,5 grader i vattnet. En vak, precis lagom stor för att doppa sig i. Huvudet fick stanna kvar ovanför vatten ytan. Fötterna värkte en smula när jag klev uppför trappan, tillbaks till bastun och damerna där.

Fantastiskt ställe i Varberg.

Kallbadhuset med gamla anor.
http://http://www.kallbadhuset.se/bilder1.html

Stora panoramafönster i bastun med utblick över havet, Getterön och farleden.
Varm, härlig kvinnogemenskap.
Både unga och gamla,
både allvarliga, djupa frågor avhandlas och mer ytliga fnissiga kommentarer bjuds.

En helt enkelt alldeles underbar eftermiddag.

Mantra: När jag glömmer mig själv är jag som mest öppen för förändring.