semestertider

Årets odlingar ; rödbetor och kålrabbi är nya för i år.
Succé!

Ringblommor i fin olivolja blir vacker och smaklig gåbortspresent.



Kära och välkomna gäster förgyller dagarna.




Ullen jag fick av syster min tvättas, kardas och spinnes.







Tidigt

Tidig morgon i juni.

Finns det egentligen någon tid som överträffar detta?
Minns barndomens dofter, ljud och synintryck...
Kor som hämtades in för mjölkning,
Insmugglade kattungar som snabbt och tidigt ( läs 5.00 ) behövde ut ur barnrummen innan de upptäcktes av de vuxna.
Doften av havrevälling från köket; frukost serverades halv åtta.


Idag, inte SÅ tidigt om morgonen, men dofter och ljud och ljuset är detsamma.
Pysslar och sysslar med djur och växter en stund före frukost.
De fyra nya små kycklingarna vågar sig utanför boet, kilar omkring, piper i skräckblandad förtjusning, medan hönsmamman skrockar belåtet runt dem.
Väven över grönsakerna får flytta in i mörkret, odlingen får tillräcklig värme ändå.
 
Cykeln är klar för avfärd mot Vätterns östra strand, även så är snart jag.
Hämtar kära svägerskan, helgen blir härlig kombination av utmaning, ansträngning, samvaro och vila.

sköna maj

Maken och jag dricker förmiddagskaffe utomhus.
Vårat magnifika päronträd surrar och låter.

                                                        På spisen puttrar rabarbermarmelad med kanel och kryddnejlika.






                                                               På verandan ligger ullen som jag tvättade igår och torkar.

Eftermiddagen ska ägnas åt vårmarknad på Wilhelminagården i Vare. Kanske köper vi en bit getost från det lilla mejeriet i Frillesås. Smakar fint till rabarbermarmelad.

Tiden mellan hägg och syrén är till för att njutas av. Det tänker jag göra!

Trädgården och färdigställande av uteplatsen fyller mina dagar så fort det inte är överfallsväder ute.
I köket experimenterar jag med olika kryddiga rabarbermarmelader.
Ingefära, kryddpeppar och kryddnejlika ger  fantastisk smak på de sura rabarberna!

Hönsen får fortfarande husera i sin gård; häromdagen svävade två hökar på hög höjd ovanför Furet. Jag ger dem alla grästorvor jag gräver upp vid uteplatsen. Planerar en syrenhäck vid ena sidan.
Flera höns visar ruvvillighet. Maken och jag försöker ordna till reden så att kycklingarna ( om det blir några) inte ska falla ur när de kläcks.

I trädgårdslandet har jag satt potatis, lök och lite annat som tål lite kyla. Denna vår har varit osedvanligt kylig och blåsig. Häromdagen föll ytterligare ett träd nere vid skogskanten. Det låg över telefontråden. Tur att maken är skicklig på motorsågen!
Vedklyven krånglar, så veden blir sen i år.
Det stora päronträdet på gården håller på att gå i blom nu. Undrar hur det blir med frukt och bär i år. Kylan gör ju att bin och humlor inte är särskilt aktiva...

pågående projekt

Ni som känner mig vet ju om att jag ofta har mer än ett projekt på gång.
Just nu är förstås uteplatsens färdigställande prioritet nr ett.
Dessutom är vårbruket i full gång.



Här visas lite bilder:

Mycket jord ska flyttas

Ev ska jag bygga grill av gamla tegelstenar

Gödsel utspridd

Tur jag har grannar med traktor och kultivator!

Rabarberplantorna fanns i Furet när vi flyttade in här 1987. Varje vår tar de sig upp genom myllan.
Ibland kan man nästan se hur de växer. Fort, fort, fort.
 Plötsligt är de så långa att man kan ta av dem, koka och äta. MUMS!

Maken och jag har ägnat oss åt stenkörning:

Här ska de läggas ut. Imorgon!



Hönsen har det gott i sin hönsgård, trygga för höken, bortskämda av matte med gräsklipp och tuvor. 

Lägg märke till att tuppen Gullefjun visserligen håller sig i bakgrunden, men med absolut närvaro...

Solen

Äntligen!
Solen närmar sig Furet. Då vet vi att det inte är långt till ljusare tider, vår, dofter, värme. Längtar!
Framförallt efter ljuset...

Ingen tjäle i jorden, lökväxter spirar, knoppar som fylls.
Annorlunda vinter i år...

Funderar över det där med tillit; svårt som bara sjutton...
Nödvändigt för sinnesro och livsglädje.
En sak i taget och gör det enkelt blir dagens devis.

Ute på vägen igen...

Äntligen börjar den envisa, tråkiga förkylningen ge med sig!

Visserligen är jag mör och utmattad, men orkar starta dagen som jag brukar, med meditation och enkla yogarörelser, gofrukost i lugn och ro,  lite "inre tjänst", d.v.s. läsning av litteratur som utvecklar och berikar, kanske ett dagens kort, kolla Facebook, mail och bloggar jag brukar läsa, kanske skriver jag lite någonstans i cybervärlden eller i mitt block.
När så hjärtat, sinnet och magen fått sitt brukar jag planera "görandet" för dagen.

Idag inleds höstens träffar med människor som utvecklar och berikar mitt yrkesliv.
Jag ser fram emot detta med spänning och fröjd.

Vad gäller badrumsrenoveringen börjar vi kunna skönja slutet på själva grovjobbet, igår spacklade vi lister, idag kommer hantverkare för att åtgärda det sista med matta och väggbeklädnad. kanske hinner jag måla lister en omgång idag?
Jag som trodde jag kunde använda en del av de gamla inredningsdetaljerna inser att jag nog får ge mig på den punkten, det blir till att ge bort en del till loppisar och sen förhoppningsvis hitta nåt som passar oss bättre just nu....

Hönsen värper allt sämre när dagarna blir kortare. men deras gemytliga skrockande när jag kommer ut till dem är rogivande och ger mig glädje.

 

just nu

är det mycket annat än datorsittande...

Squash och bönor är i stort sett färdigskördade.
Plommon och hallon mognar på löpande band. Hallonen fryser jag in som de är, plommonen kokar jag sylt och marmelad av, planerar ett litet konserveringskok också...

I dag har det kommit 35 mm regn, maken och jag har börjat riva våtrumstapeten i ett av badrummen, varit i staden och försökt välja ny sådan, inte så lätt, vill ha en ROLIG tapet i mitt badrum!
Får nog minska på kraven...

Kvällen var vikt för drömseminarium, fina deltagare, berikande möten...

Lev och låt leva...

Längtan

På Karpathos är det 29 grader varmt och solsken...
Jag längtar...

Jag skördar squash, bönor och tomater. Chiliplantan ger också massor...
Squash går att använda till mycket: stekt, grillad, marinerad, konserverad, fryst, inlagd, kokt, mosad, wokad...
Igår mixade jag squash som jag konserverat, men där locket inte slöt tätt, med ägg, grädde, lite fiberhusk, kanel, kardemumma, en tsk bakpulver och lite smält smör. Sen gräddade jag detta i muffinsformar.
Det blev riktigt gott!
Jag längtar efter goda bakverk nån gång då och då.
Squashen ger en lite sötsyrlig smak, kakorna blev lite platta och lite sköra, men som sagt var goda...

Alla mina fyra barn kom hem en stund ikväll. Så härligt när alla kan komma samtidigt.
För ca tio år sen var alla i våran stora, bullriga och härliga familj fortfarande hemmaboende, då kunde jag längta efter lugnet och stillheten när alla somnat. Nu längtar jag efter de tillfällen när alla samlas och stojet och stimmet,skratten och famnarna kvillrar över Furet.

skördetid

Skördetid; förråden fylls.
Marmelad kokas, squash torkas eller läggs i matkällaren ( håller sig där i flera månader),bönor förvälls...
Överflöd, tacksamhet...

augustivärme

Värmen idag: 27 grader utomhus, 25 inomhus, eftermiddagsåskväder med massor av regn.
Morgondopp och eftermiddagsdopp i Grimsjön, gräset klippt, en del auktionsfynd undanplockade, lite skörd från trädgårdslandet.
Jag är nöjd och har det så fantastiskt gott just nu!

sommar

Mycket sommar; damernas nakenbad mitt i staden, goa härliga människor på besök, trädgårdsnjutning hemma i Furet, morgondopp och kvällsdopp i sjön alldeles nära oss, maken och jag, deckare att läsa, stickning som växer...

Datorn är igång korta stunder, sand och havsvatten eller odlingsjord och sjövatten gillar den inte...
Men jag!
Här kommer lite bilder, jag gläds varje dag och njuter av stunden....

Morgonyoga, kl 05.00 i Dagsås med fina dottern och systern.

Damernas bad på kvällskvisten.

Ljuvliga lavendeldoften...

Prunkande odlingen...

Så var det där med prestationsängest, deadline att ha koll på, resultat att prestera...
Varje gång jag ÄR TVUNGEN att ha något klart till en viss tid inträffar stora skälvan.
Jag VET ju att jag klarar det, jag VET att jobbet jag gjort under våren som nu ska redovisas är helt och fullt tillräckligt för MIG ( och egentligen är ju det det enda som räknas i längden!)
Jag VET att det kommer att funka med redovisningen också, fast jag inte har klart för mig i hjärnan hur jag ska göra...
Jag VET också att stora skälvan är som bortblåst när jag väl står inför "provet", som i det här fallet är en redovisning av det fördjupningsarbete jag gjort under våren.
Jag VET att då kommer kreativitet och impulser och spontana infall att styras av det som faktiskt finns med i hjärtat, inspirationen kommer ur allt arbete jag lagt ner...
Så här fungerar jag, jag VET att det är så, jag VET att allt egentligen är lugnt,
Ändå infinner sig stora skälvan så här vid inskicksdags och redovisningsdags närmande...

Så skönt att sätta ord på det och skicka ut i cyberspace för lite processande där...

Min trädgård är så fin, mest vill jag sitta under min rosenbuske och filosofera när midsommaren smyger in

10 maj i Furet

Mitt i detta befinner jag mig idag! Vill dela med mig...
Ljus och kärlek till er alla!

Äntligen är det gott att sitta vid datorn i källaren!
Känns som om det var en evighet sen det gick att sitta här utan varma fårskinnstofflor, pläd runt knäna samt värmeelementet på full fart....

Idag är det sommarvärme; jag har hört göken, körsbärsträd och plommonträd står i sin vackraste skrud.
Jordhögen ute på gräsmattan minskar sakta men säkert, vedstapeln på vedbacken ökar sakta men säkert, under eftermiddagen har fina människor gett mig påfyllning i hjärta och kassa.
Jag tycker om att arbeta, att vara i farten, att göra olika saker, variera mig, inte fastna i stelnade profiler...
Det finns en baksida med detta.. Blir lätt alldeles för många projekt på en gång, karusellen snurrar fortare och fortare, jag blir till slut alldeles snurrig...
Då finns det bara en sak att göra: hoppa av karusellen, stanna upp och bara vara.

Yoga, meditation, läsning; just nu en del kurslitteratur som kräver långsamläsning och eftertanke, naturen förstås, eller bara sitta i en stol på verandan och se på när solen går ner ger mig balansen tillbaka.

fredag i Furet

Jag gillar dagar som den här: variation, händelser, göromål, stillhet, utmaningar, insikter.

I morse var jag på röntgen för att ta bilder på min lunga. Lite nervös var jag allt, men det tog två minuter, två bilder sen var det klart. Svar på bilderna kommer via brev från läkaren. Tror inte att jag behöver vara orolig. Känns inte så.

På hemvägen prickade jag öppningsdags hos Kenneth på ICA i Hunnestad. Passade på att handla lite frysvaror och fina squash, avokados, sparris och auberginer. Dessutom fanns en förpackning svensk entrecote för halva priset eftersom bästföredatumet är idag.
Gott!

Hönsen fick traska med mig till gamla hundgården, där finns finfint grönt för höns. Under tiden klippte jag gräs med gräsklipparen maken inhandlat på fyndtorget för en billig peng. Den har uppsamlare! Alltså införskaffad enbart för hönsens skull, ja lite för min också, nu slipper jag kratta upp gräs till dem... Bara att klippa och tömma i hönsgården!

Därefter satte jag potatis och grävde lite i nya blomsterrabatten, jorden där är lite trög på att reda sig...

Så var det dags att lämna Furet och denna fredag blev det först jobb i staden, sen jobb i samhälle utanför staden.

Avslutade så på Getterön med uppstart av del två i anhörigprogrammet som jag fått förmånen att delta i.

När jag återvände till Furet fick jag chans att öva på en del av det som jag lärt mig...
Att välja glädje, välja om jag blir irriterad eller inte över sånt jag inte kan påverka..
Det lass med matjord som jag beställt för att fylla i ojämnheter i gräsmattan med och som skulle levereras under eftermiddagen när jag inte var hemma tippades på rätt plats, men med resultat att stora djupa hjulspår gjordes i gräsmattan...

Nu ska jag inta horisontalläge med en bok om själavård en stund, sen är det dags att sova, imorgon är en annan dag...

olivträdet

Ur Wikipedia:


Olivträd (Olea europaea)
är ett träd vars frukter är oliver, som bland annat används för att framställa olivolja. Själva ordet olja (grekiska elaion) är för övrigt en avledning till oliv (grekiska elaiá).

Blommorna som sitter i bladvecken är små, vita och väldoftande. De saknar nektar, och lockar alltså inte insekter som pollinerare. Pollineringen sker i stället med vindens hjälp.

Inte förrän det nyplanterade trädet blivit 5 år gammalt börjar det bära frukt. Ett 20-årigt träd kan ge upp till 100 kg oliver per år, när det är som bäst. Trädet kan bli bortåt 1500 år gammalt. Men världens äldsta olivträd är 3000 år gammalt och finns på Kreta.

Olivträd är en förmögenhetstillgång. Exempelvis på Cypern förekommer det att olivträden har en ägare – i en olivlund kan det vara flera ägare till individuella träd – och marken träden växer på en annan ägare. Vid tomtköp räcker det alltså inte att köpa bara marken, utan varje individuellt olivträd, som står på tomten, måste köpas av dess individuella ägare.

I antikens Grekland var olivträden heliga och man fick varken hugga ner eller bränna dem.


Olivträ har gulrödbrun färg och är ådrat i ett oregelbundet mönster som gör detta träslag eftertraktat för finsnickeri. Används ofta till svarvning av diverse konstföremål.
Olivträdet som symbol
I heraldik används en olivkvist för att beteckna fred. Exempel på detta är Pliktverkets och Nordic Battlegroups vapen.

Det här är mitt olivträd:
möjligen ett långsiktigt projekt?

dessa dagar

fem dagar ledigt;
aprilsol, ljumma vindar, gräset spirar, påskliljor blommar
arbetar ute hela dagen;
gräver och rensar, planerar nytt

sitter på verandan och njuter
fåglalåt i träden, värmen i nacken
behöver ingenting mera
somnar så gott om kvällen

väntar på värme...

lite gräslök lämnade tupparna...

penséer så fina...