aktuellt

onsdag 31 mars 2010

kreativitet

Jag har köpt ett staffli och lite färger!
Jag som varit fullständigt skräckslagen över de bildlektioner jag varit utsatt för...
När jag gick på lärarhögskolan lyckades jag trixa mig igenom med betyget G, men fråga mig inte hur! Det borde absolut inte varit så!
På gymnasiet lyckades jag till slut klara betyget två, som då betydde att man varit på lektionerna och gjort så gott man kunnat.
Jag vet nu att jag inte är ensam om att stanna i utveckling vid ca femton års ålder när det gäller bildskapande.
Ska bli oerhört spännande att se om jag vågar mig på en kurs så småningom.
Just nu är jag så nöjd med att bara kladda precis som det faller sig, prova med färger och penslar precis som det blir. Alltså inga som helst krav på resultat eller att någon annan än käre maken och jag själv ska betitta bilderna...

Jag vet ju också att eget bildskapande skapar en process där det omedvetna blir mer medvetet. Att utnyttja dolda delar av mitt själv känns just nu som en spännande utmaning..
Jag vill lyfta fram min kreativa sida och utveckla den.

Ringar på vattnet blir större och större
ger vattnet liv och speglar
glitter och ljus som förespeglar
växer och vidgar vyer
ger hopp i universum

tisdag 30 mars 2010

Energier

När fullmånen lyser fylls jag av energi och kraft. Därför sover jag inte särskilt mycket nätterna före och sen är sömnen djup och befriande en natt eller två....


Jag har idag hängt upp de målningar jag gjort under helgens utbildning.Jag hängde dem i köket så jag kan reflektera och fundera över möjligt verbalt uttryck för den process som pågått.


En ensam stjärna som tänds och strålar ger lust och kraft för fler stjärnor att vakna på himla valvet.
Delar i en helhet som i sin tur är del i en annan helhet där varje del också är en helhet i sig....

Jag har fattat beslutet att ge mig en stund varje dag för att skriva. Det behöver inte BLI något utan jag ska bara fästa några ord på ett papper varje dag....Eller här på bloggen...Eller både och...

tisdag 23 mars 2010

Stabilt kaos, Anders Haglund

År 1961 upptäckte en matematiker vid namn Edward Lorenz något ganska märkligt, vilket var att det för alltid kommer att vara omöjligt att tillförlitligt förutsäga vädret mer än några dagar i förväg. Detta för att det inte spelar någon roll hur avancerade datorer man har, så kommer man aldrig att kunna korrekt lägga in var varje molekyl på jordens yta just nu befinner sig och hur den rör sig.

Den typen av precision kan ju tyckas onödig för att kunna förutsäga om det kommer att regna över Östra Götaland nästa tisdag, men vad Lorenz upptäckte vara att det räckte med att ha oerhört små variabler i ingångsvärdena för att det skulle ge helt annorlunda prognoser. Något han vid ett tal 1979 illustrerade med ett exempel om hur en fjärils vingslag i Mexico kan vara starten på en orkan i över Europa. Media gillade metaforen som gjorde tanken känd som ”fjärilseffekten” och la grunden till kaosteorin.

Nu sitter du kanske och undrar vad sjutton Kaosteori har med personlig utveckling att göra, men det är faktiskt ganska intimt förknippat. Detta då du säkert märkt att våra känslor, vårt humör och därmed hela livet kan vara minst lika kaotiskt som ett vädersystem och därmed också oerhört svårt att förutse.

En insikt som kan vara frustrerande för vi skulle väl alla vilja veta att allt kommer att vara bra i våra liv och på planeten när våra barn växer upp. Men som alla andra genom den mänskliga historien har upptäckt så är det, som Lorenz matematiskt bevisade, minst sagt svårt - för att inte säga omöjligt - att förutse framtiden med någon vidare ackuratess.

Detta faktum känns för många som vill ha koll på sina liv oerhört stressande, vilket väl är skälet till att även presidenter och kungar har konsulterat såväl sierskor och kaffesumpar som stjärntecken och horoskop när de stått inför svåra beslut. För när världen känns kaotisk gör vi nästan vad som helst för att ta tillbaka kontrollen.

Flexibilitet för stabilitet?

Oftast gör vi dock det genom att försöka ta kontroll över yttre faktorer. Skapa regler och lagar som tydligt beskriver hur saker och ting ska gå till. Ha rutiner för hur vi äter, sover och jobbar. Inget fel på det så länge det inte går till överdrift och maniskt begränsar våra liv, men det ändrar fortfarande inte på känslan av kaos på insidan för märkligt nog är det så att ju mer du försöker ta kontroll över utsidan ju mer kaotiskt blir det på insidan.

Det kanske låter kontraintuitivt för många av er som läser det här, så låt mig ge er ett exempel: Tänk dig att du vet om att du inom en snar framtid kommer att bli tvungen att köra över ganska eländig terräng och behöver ha ett fordon som gör du klarar det galant. Vad skulle du vilja ha för ett fordon? De flesta skulle nog säga ”ju stabilare desto bättre”, men om du nu skapar en helt rigid ram utan rörliga delar och sätter hjul direkt på ramen utan rörliga dämpare inser du nog direkt att minsta lilla sten kommer att få passagerarna inne i kabinen att studsa omkring.

Nej, för att kunna ta oss fram genom ”kaotisk” terräng behöver vi istället en oerhört flexibel lösning med så många rörliga delar som möjligt. Tänk dig en bandvagn med åtta hjul på var sida med dämpare som kan röra sig upp och ner oberoende av varandra. Nu är det fortfarande lika kaotiskt på utsidan, men det är en väldigt mycket mjukare åktur för dem som sitter inne i fordonet.

På samma sätt är det när livets föränderlighet försöker sätta käppar i hjulen för dina framtidsplaner. Om du då blir rigid, vill att världen ska konformera till din personliga regler och försöker ta kontroll över händelserna kommer du att kastas omkring av minsta småsten. Om du istället är flexibel i ditt sätt att anpassa dig till yttre händelser kommer du att ha en tämligen bekväm åktur genom livet.

Så ta den här veckan en funderare på hur du kan vara så flexibel i ditt sätt att hantera den kaotiska omvärlden att du känner dig lugn och stabil i ditt center. För ju mer låst och rigid du blir desto mer kommer du att känslomässigt kastas omkring av även små oförväntade händelser, men med tillräcklig flexibilitet i sinnet kan du skapa stabilitet även i det värsta av kaos.

Kopierat och vidarebefordrat med tillstånd av Anders Haglund "Veckans Anders" www.lifevision.se .

söndag 21 mars 2010

Drömmar


Drömmer vi andra drömmar när vi blir äldre? Jag tänker inte bara på nattliga drömmar utan även drömmar i bemärkelsen framtidsvisioner....
För min del är det INTE självklart att begränsa drömmar och framtidsvisioner fast jag inte längre är alldeles ung.
Jag har fortfarande fullt upp med idéer om ombyggnader och tillbyggnader, nya projekt i arbetslivet eller på fritiden.
Någon har sagt att ju äldre man blir desto mer tid läggs på fantasi, lek, skratt, glädje och känslor.
Jag är glad för det!

tisdag 9 mars 2010

Problemlösning, från Anders Haglund

Det här veckobrevet från Anders Haglund vill jag dela med mig av!

"Nästan varje gång som en person kommer till mig för att bli coachad angående ett specifikt problem händer samma sak. De börjar med att beskriva sitt problem och argumenterar sedan för varför det inte är så lätt att ändra på. När jag sedan utmanar den tanken talar de oftast om vad de redan gjort med en min som tydligt visar att ”om inte det här har funkat förstår du väl hur omöjligt det här är”. Inget konstigt med det för om de inte hade tänkt så hade de ju löst problemet själva långt tidigare.
För sanningen är ju den att om man har haft samma problem i mer än ett år, så kan vi nog lugnt utgå ifrån att vad de än har gjort för att lösa problemet faktiskt är en stor del av problemet. De använder ju så att säga det som skapat problemet för att lösa det. Konfunderad? Ta till exempel någon som har det svårt i sina relationer med andra människor för att de har en tendens att överanalysera allt som andra gör och säger. Vad tror du att de gör för att försöka förbättra sina relationer? Just det, överanalyserar sina egna tankar om dem…
Vi är nog alla skyldiga till det här lite till mans. Allt från att vi försöker komma ur vår stress genom att göra mer saker samtidigt tills vi äntligen kan få ta det lugnt ”nån gång” till att vi försöker hitta någon att verkligen dela allt i livet med genom att i våra kontakter med dem vi är intresserade av försöka påskina att vi är lite bättre än vad vi egentligen är. Vi gör mer av precis det som orsakade problemet från början.
Kan du känna igen dig i det här? Om du har levt några år på planeten gör du självklart det. Så vad är ett problem som har varit återkommande för dig? Vad har du gjort för att lösa det? Vad det än är inse att det är det beteendet eller de tankarna som gör att lösningen gäckar dig och som håller kvar problemet. Ändra på det och du kommer att upptäcka att din utmaning får möjlighet att med några väl valda handlingar på rätt premisser upplösas som rök som stiger på en blåsig dag.
Om du direkt när du läser detta känner att du behöver gå på toaletten, fixa till några papper på skrivbordet eller göra vad som helst annat än att verkligen tänka till på det här, så kanske det inte är första gången du distraherar dig själv när en möjlighet till förändring dyker upp? Har du redan framme papper och penna för att göra digra listor kanske du är en av dem som istället borde pröva att luta dig tillbaka, sluta ögonen och bara låta dina tankar vandra fritt och överraska dig själv med vad som dyker upp.
Inte vet jag, men vi vet väl alla vi det här laget att definitionen på vansinne är att göra samma saker om och om igen och förvänta oss ett annat resultat. Så ta den här veckan en nykter titt på de utmaningar du står inför och våga testa att ta dig an dem på ett helt annat sätt än det som är ditt ”naturliga” sätt. I värsta fall är du kvar i samma sits som innan, men har lärt dig något nytt som du inte hade haft möjlighet att lära dig annars. I bästa fall kommer du att märka hur det som tidigare verkat omöjligt plötsligt löser sig med en nästan ansträngningslös känsla av lätthet."

Kopierat och vidarebefordrat med tillstånd av Anders Haglund "Veckans Anders" www.lifevision.se .

lördag 6 mars 2010


Stod i badrumsfönstret.
Insåg plötsligt hur vackert det är där ute...
I toppen av det gamla päronträdet sitter ett domherrepar och flöjtar för fullt.
Solen fullkomligt vräker sig ner över nejden,
En av katterna hoppar upp i hönshusfönstret och kurar ihop sig i solgasset.
Långt borta, uppe på höjden där nyss skogsmaskinerna röjt bort all skog, går maken och hunden i solstrålar.
Kaffet puttrar och doftar himmelskt.
Solen letar sig in genom köksfönstret och genom prismat så köksväggen exploderar i ljus och färg.
Jag har allt man kan begära idag!

fredag 5 mars 2010

Eftertanke


En vecka som gått långsamt och med tunga dagar.
Efter denna tyngd och lågmälda, långsamma tröghet, en sprakande, frustande förkylning.
Solen skiner och värmer faktiskt en stund mitt på dagen. Vi anar att våren kommer...
En veckas långsamhet och eftertanke blir till slut kraftsamling och styrka.
Förra lördagen stor släktträff med massor av kusiner och sysslingar.
Inser att min morfar i år skulle fyllt 120 år om han levt.
Min mormor som hette Emmy skulle ha fyllt 105 år.
Morfar, som föddes år 1890 skulle nog ha suckat om han vetat vilket underligt, hektiskt, abstrakt liv vi lever idag.
Den regelbundenhet som de levde efter finns inte längre.
Årstider som följde efter årstider.
Vintern var vila för både folk och fä.
Våren inledde odlingssäsongen, lite varsamt och mjukt.
Sommar och sen skörd hektisk och varm. Därefter nedvarvning inför vintern.
Cykliskt liv med plats för eftertanke och tröghet ibland liksom för far och styrka ibland...