24 september

Just när jag tror att jag någorlunda har förstått det där med att leva i nuet, att acceptera och låta allt få vara som det är, just när jag känner att jag har flyt på det mesta och livet känns helt okej på något sätt...

DÅ! Blir jag förkyld, riktigt dunderförkyld! Eftersom jag alltid tror att jag bara blir LITE förkyld tar det några dagar innan jag inser att jag faktiskt är MYCKET förkyld...

Idag känns det i varje fall som om jag är på bättringsvägen även om det är förenat med ansträngning att gå nerför trappan och göra te. Maken lönearbetar hela natten och dagen, jag måste pyssla om mig själv...

Förstår att det hänt saker i cybervärlden medan jag hostat och snorat och nyst och fryst i min säng. Facebook är sig inte likt. Kommer att ta ett tag att vänja sig...  Kanske är jag rentav lite Facebooktrött?

Som ni alla förstår är jag lite låg och lite sorgsen rentav. Vill ju så mycket men kan inte...
Tänker att det finns en anledning till att jag blev sjuk just nu. Just när det är mycket kvar att göra i trädgården, just när jag ska försöka slutföra studierna, just när vårat badrum ska renoveras, just när idéerna om jobbutveckling strömmar till...
Så jag ska fortsätta att sitta i min soffa, dricka te, vila mig, läsa lite, titta på vackra, vemodiga filmer och njuta av mannen i mitt liv och livet...