snäll

När jag var barn fanns det ett ord som användes ofta och mycket i vår familj.
Ordet var SNÄLL.
Kanske var det femtio- och sextiotalsanda som genomsyrade ordet..
Kanske var det familjen jag växte upp i som snöat in på ordet...
Jag vet inte säkert, men en sak som är säker är att jag påverkades och formades av detta ord: SNÄLL.

Om du är snäll, kommer tomten. Om du är snäll blir du god. Om du är snäll kan du kanske få...
Man ska vara snäll. Snälla människor kommer till himlen. Å, HAN är verkligen snäll! SÅ lätt att tycka om! Du ska vara snäll mot dina småsyskon. Om du är snäll blir andra snälla mot dig.

Den lilla flicka som jag var då ansträngde sig varje dag för att vara snäll. Det gick ganska bra, många gånger fick jag bekräftelse, veta att jag dög, just för att jag var så snäll.
Det blev också viktigt för mig att umgås med snälla människor.

Detta ord, som från början syntes så enkelt, blev med tiden mer komplext...

Dagens mantra blir: jag vill se det lilla i det stora och det stora i det lilla