Trädgården

Det var en gång en liten flicka som bodde i en liten stuga, som låg i en liten trädgård.
Den lilla trädgården var omgärdad av ett ganska trasigt och tråkigt staket. Staketet hade en öppning, en trägrind, som såg ut att inte ha varit öppnad på hundra år. Flickan stod ofta vid trägrinden och kikade ut genom de halvmurkna spjälorna. Ibland gick hon ett varv längs staketet, det var inte överallt som hon kunde ta sig fram genom högt gräs och yviga buskar. På de ställen det var särskilt svårt fick hon ta en omväg in i den lilla vildvuxna trädgården. Hennes ben var ganska korta, själv var hon verkligen liten. När hon traskade genom den myckna grönskan och de torra gamla grenar som låg insnärjda i fjolårsgräs nynnade hon sakta och tystlåtet på en gammal kär melodi.
Vid grinden stannade hon och kikade ut genom spjälorna. Hon kunde inte se särskilt klart, men i gliporna kunde hon skönja ett ljus, en vidd, som hon undrade över. Vart ledde ljuset? Var tog vidderna slut?
Somliga dagar stod hon så länge vid grinden att det började skymma runt henne. När hon vände blicken in mot trädgården såg hon inte stugan eftersom mörkret sänkte sig så fort om kvällen. Men hon visste ju precis vägen, hon gick den varje dag. Medan hon vandrade den lilla stigen framåt, den som ledde fram till stugan nynnade hon igen på den gamla melodin. Hon längtade. Längtan var den drivkraft som fick henne att redan nästa morgon gå sin runda längs staketet och sedan stanna framför grinden och kika mellan spjälorna efter ljus och vida vyer.
Den lilla flickan växte så småningom upp till en ung flicka. Hon återvände ibland till den lilla stugan i den lilla övervuxna trädgården och det gamla halvtrasiga staketet. Allt fanns kvar precis så som det var när den unga kvinnan var en liten flicka med korta ben.
När hon stannade vid grinden kunde hon känna den förväntansfulla längtan som genomsyrat hennes kropp då. Nu såg hon över grinden, över till andra sidan. Där fanns fortfarande ett ljus, hon visste var ljuset fanns. Fortfarande vida vyer. Hon längtade efter att öppna grinden ännu en gång!