Aaatschi!

Jag tycker verkligen att det är tråkigt att vara sjuk, förkyld. Den här gången har jag försökt och försökt och försökt att hålla mig på benen. Meditationer, Echinagard, opera, Alvedon, spikmattan, mycket sömn är bara en del av de knep jag försökt för att hålla mig undan från förkylningsmonstret. I natt gav jag upp. Slutade kämpa, så nu är jag sjuk! Huvudet värker, halsen värker, magen är i olag, ryser och fryser i hela kroppen. Har sovit större delen av dagen, druckit te, slumrat vid Tv:n stickat en KORT stund och nu är jag snart på väg till sängs igen! Orkar inte ens läsa. MEN! Att släppa taget, sluta kämpa, är sannerligen inte så lätt. Just nu finns det dock inte så många andra alternativ. Om vi återvänder till metaforen "snöpromenaden" så har jag både vänt om och kommit in i värmen vid det här laget! Och jag orkar inte ens tänka tanken på vad som hade funnits på andra sidan backkrönet! Kriget är över! Hör och häpna gott folk! Sluta strida, mera vila!