snart...

Skriver, går igenom gammalt material, tänker, känner vemod och glädje i allsköns blandning.
Så MYCKET vi gjort under utbildningen!
Vilken resa jag gjort under dessa två år!

Idag har jag varit hos fantastiska Emma Öberg på Dagsås Yoga Mangalam och fått en behandling som gjorde att energinivån låg på topp hela resterande dagen.
Blir lite synd om min käre livskamrat.
Fast vi levt ihop i 30 år nästan på dagen är det inte självklart att våra dagar tillsammans flyter friktionsfritt. Olika energinivåer är ett exempel på sånt som orsakar lite gnissel i relationsmaskineriet...

Jag är tacksam och imponerad över det goa samarbete jag och mina kurskamrater får till nu inför sluthelgen på utbildningen.
Hoppas att vi kommer att kunna träffas och måla, drömma, berätta, skratta, gråta och tala om djupa, viktiga spörsmål även efter utbildningens slut...

äggande

Numera är hönsflocken utökad med 11 nya höns. Blandade färger, olika storlekar, säkert en del blandraser...

De har funnit sig väl tillrätta och lille Gullefjun ( den gula lilla tuppen ) ser fullständigt utmattad ut...

Redan nu värps det olikfärgade ägg lite varstans i hönsgård och hönshus.
De som är ljusgröna tycker jag är gulligast!

hönseri

Imorgon ska jag hämta hem fler höns till min hönsgård.
Dvärghöns som värper ägg i olika färger. Ska bli spännande att se hur det går att släppa ihop dem med mina Blommehöns. De är numera 4 till antalet och dessutom en tupp. Förutom dessa en liten gul tupp av dvärgras. Han blir säkert lycklig över att få en egen flock.
Häromdagen städade maken och jag i hönshuset. Rent spån las in på golvet, ny halm i redena och sopat och fejat i tak och på väggar.
Tror ni hönsen gillade detta? Icke sa Nicke... När kvällen kom och vi var färdiga med städningen hade deras tid för att hoppa upp på pinnen och sova passerats. Alltså ville de inte ens gå in från hönsgården!
Jag lockade med havre och sedvanliga lockrop..
Nejdå, nejdå.
Jag lockade igen, tände lampan, mera havre, repris på reprisen....
Så småningom blev det nog för kallt om de små fötterna, för när jag gett upp, gått in och fikat och kom ut igen satt de snällt på sina pinnar...

Förra helgens processande i utbildningen lever fortfarande sitt eget liv i mitt undermedvetna.
Denna utbildning som snart går mot sitt slut...
Efter allhelgonahelgen är jag diplomerad symbolterapeut.
Känns så spännande och inspirerande att i min ålder byta yrke.
Självklart ledsagas känslan av vemod och en smula separationsångest. Under dryga två år har jag och ett antal kvinnor mötts några gånger per år; målat, drömt, berättat sagor, skrivit poesi, lyssnat till myter och föreläsningar om teorier, gjort symboldramer, mediterat, njutit av nuet, stängt av oss från yttervärlden, gråtit, skrattat, delat djupa insikter, sorger och glädjeämnen.
Jag är samma Gunilla nu som då, men rikare, mera grundad i mig själv, mera balanserad, mera rofylld och möjligen en aning visare.
Efter examenshelgen går jag in i en ny fas och tar med mig allt gott jag fått med mig av kurskamrater och kursledare.
TACK!

lite av varje

Just nu i tillvaron är det lite av varje.
Lite för mycket av varje kanske till och med.

Badrumsrenoveringen är nästan klar, men det lilla finliret tar sin tid, trädgården bistår med hösthallon och väntar på städning och röjning. Hönsen pysslar vi om så gott det går, grannen har släppt ut sina kvigor på vår betesmark.
På torsdag far jag österut för näst sista helgen på symbolterapeututbildningen. Förbereder mig; Läser och skriver massor!

Under helgen som gick fyllde livskamraten, maken min 70 år!
Vi tog ledigt från hemmajobbet, for till Halmstad, strosade runt, shoppade finsaker till badrum och lite annat..
Avslutade med en tur till metropolen Ullared, så det blev även nya köksgardiner samt elektronikprylar som ska läsas bruksanvisningar, alltid lika spännande att se om vi förstår hur vi ska använda dem!
God middag ingick förstås i födelsedagskonceptet!

Alla våra barn och någon respektive besökte oss på söndagen, vi bar grejer, sorterade och måndagen ägnades åt upprepade turer till Återvinningscentralen i staden...

Datorer och router har levt sitt eget liv, frustrerande när inte tekniken fungerar...
Hoppas nu med benägen hjälp av mågen att kopplingen är bättre...

Lilla mamma är på gång för nya skor; eftersom hon behöver specialgjorda sådana åker vi till ortopedtekniska gång efter gång tills de passar, inte skaver och gör den nytta de ska; hålla hennes fötter balanserat stadigt på underlaget!

Dagens mantra blir: Lösningen bär jag i mitt hjärta; tänk mindre, visa mer kärlek!