Träffade en FB-vän ikväll. Har inte träffat henne i verkligheten förut.
Jag gillar verkligen att FB ger mig möjlighet att få nya intressanta möten och att få höra spännande berättelser..
Vi kom att tala om var våra fäder bodde under sin uppväxt.
Tankarna på min far fortsatte under bilfärden hem i det undersköna majvädret:

Min pappa föddes 1920. Hans föräldrar var statare på en stor gård som heter Hässlåholm. För er som inte vet vad det innebar att vara statare kan jag rekommendera Moa Martinssons böcker. Hon växte också upp i en statarfamilj.
Nu var det inte riktigt eländigt för min pappa, i hans familj var de bara tre syskon och hans farmor och farfar hade ett torp på godsets ägor, där kunde barnen få både extra mat och extra omvårdnad. Hans farfar var också en duktig hästkarl vilket innebar att hans arbetsinsats var svår att ersätta.
Min pappa gick sex år i folkskola.
Hans far var sjuklig och gick bort när pappa var i tonåren. Pappa fick arbete hos en morbror och han och hans mamma som var hjärtklen fick bo hos morbrodern.
 Min pappa fick del av försörjningsansvar redan som 15-åring.
Senare flyttade han och hans mamma till Halmstad, där fick han arbete på ett gjuteri.
Han och hans mamma bodde i ett hus i stadsdelen Kärleken.
Under andra världskriget gjorde han värnplikten och var inkallad i krigsberedskap.
Han var förlagd till Karesuando, där det var alldeles nära kriget.
När han blev mycket sjuk i halsfluss fanns det inte penicillin.

Om min pappa hade levt i dag hade han varit över 90 år.
Han var mycket kärleksfull, temperamentsfull, livfull, ambitiös, intelligent, kreativ och han kunde klättra i träd och göra sälgpipor.
Jag tänker på honom nästan varje dag.